Premiär 5 dec

Nu är dokumentären ”Patienten som byggde ett sjukhus” klar för visning.

Premiären på Bio Mauritz, Filmhuset i Stockholm den 5 dec kl 18.
Filmen är 50 minuter.
Biljett 100 kr kan förköpas på Tickster
eller kontant direkt i dörren.

Välkommen!
önskar hela teamet
Lars, Ritva, Hans och Börje

Läs mer här: Om
3 minuters trailer här

Patienten som byggde ett sjukhus


Filmteamet som gjorde ”Läkaren som vägrade ge upp” är nu på G med en ny dokumentär ”Patienten som byggde ett sjukhus”. Huvudpersoner är Anne-Marie Johansson och Dr Unnikrishnan. Regissören Börje Peratt lärde känna Anne-Marie i början av 1970-talet och fick behandling för reumatism av Dr. Unnikrishnan då han besökte Sverige i slutet av 1990-talet.

TEXT BÖRJE PERATT

I januari 2018 genomförde Lars af Sillén och jag den avslutande inspelningen i Indien av dokumentärfilmen ”Patienten som byggde ett sjukhus”. Det var många trådar som knöts ihop där. Anne-Marie och jag träffades för 45 år sedan och vi har av och till jobbat ihop under nästan lika många år. Det har främst handlat om utbildningar i kommunikation och ledarskap. Anne-Marie blev något av en mentor och vi har kunnat prata om allt och diskutera livets många problematiker på ett ärligt och öppenhjärtigt sätt utan att behöva hålla med varandra.

Detta frihetstänkande, rätten till olika trosuppfattningar och åsikter har också sedan blivit en naturlig grund för uppbyggnaden av föreningen Humanism & Kunskap. Föreningen har dragit till sig människor som, liksom Anne-Marie, vill ”förbättra världen”, hjälpa nödställda, särskilt bland kvinnor och barn, och kämpa för respekt och lika behandling.

Jag minns hur Anne-Marie sagt att hon tidigt tog ett beslut om att aldrig skaffa barn eftersom hon redan som 5-åring bestämde sig för att viga sitt liv åt att hjälpa andra barn. Hennes empati för ensamkommande finska flyktingbarn under andra världskriget, då hon själv bara var ett litet barn, fick stor betydelse. Hon sade vid ett tillfälle, då vi kom att prata om liv och död, att redan som barn hade hon förstått det väsentliga i livet. Då hennes far sedan dog då hon var kring 16 år tvingades hon snabbt att bli vuxen.

Anne-Marie hade levt ett rikt liv då hon 1996 kring sin pensionering drabbades av cancer och hon beslöt att drastiskt avlägsna båda sina bröst. ”De skulle inte göra nytta längre” konstaterade hon lakoniskt.

När sjukvården sedan inte kunde hjälpa hennes rehabilitering lyssnade hon på tipset från sin gode vän Ishvar att pröva ayurvedisk läkekonst och hamnade till slut hos Unni, en ung, nästan nyutexaminerad läkare i Kovalem i Kerala i södra Indien.

Anne-Marie försökte få dit mig flera gånger för att göra en dokumentär om livet där. Hon har själv varje år återvänt till Unnis klinik för att under vinterhalvåret bistå honom med att utveckla administration och organisation på kliniken. Hon blev hans andra mamma, helt i linje med sitt engagemang för de barn hon tagit till sig genom åren.

En dag anförtrodde Unni henne sin vision om att bygga en större klinik som skulle kunna erbjuda patienterna ett boende och även andra tjänster och behandlingar. Anne-Marie gjorde snabbt upp en plan för finansiering och förverkligande. Jag tror nog att hon visste vad hon gav sig in på, men kanske anade hon inte vidden av alla problem som skulle kunna uppstå. Hon gav stöd och vägledning till Unni och blev ”patienten som byggde ett sjukhus”. En titel som hon naturligtvis själv aldrig skulle ha kunnat tänka sig eller acceptera. Men efter att ha talat med Unni, hans mamma och fru så säger alla samfällt att utan Anne-Marie hade ”Unni Krishnan Ayurvecic Hospital” aldrig blivit av.

Den som nu tog initiativet till filmen om Anne-Marie var Lars af Sillén och jag är honom evigt tacksam för det. Cirkeln blev sluten. Lars var en av fotograferna till ”Läkaren som vägrade ge upp” om Dr Erik Enby. Hans upplevelser av den orätt som Enby utsatts för gav honom en önskan om att få göra en ”feel good film” och efter att ha hört mig berätta om Anne-Marie, hennes liv och insatser i Indien ville han att vi skulle göra denna dokumentär.

Vi jobbar nu också med flera andra projekt varav några som Anne-Marie ansett att jag måste prioritera. Det är särskilt ”John Bauer och Bergakungen” Länk: om den kända sagokonstnären. Anne-Marie har under många år också följt projektet ”Trägudars Land” som vi under 2017 gjort en pilot för, så hon vet ju hur mycket som pågår. Förutom dessa två långfilmer gör vi även dokumentären ”Sista striden” (Tidigare ”Justitiemordet-Vittnet som försvann”) uppföljaren till första filmen om Erik Enby som blivit nödvändig att göra för att beskriva den rättsröteproblematik som drabbat Enby.

Det ger sammantaget 4 filmer under produktion 2017-2018 och ovanpå det distributionen för att visa första filmen om Enby på biografer. Med detta sagt är det nödvändigt med bra team och stöd där alla bidrar på bästa sätt och vi har haft en fantastisk tur med alla goda människor som strålat samman för de olika projekten. När det gäller filmerna om Enby bildar medlemmar i Humanism och Kunskaps en ryggrad.

Vi siktar på att bli klara med ”Patienten som byggde ett sjukhus” till hösten 2018 och den filmen kan även bli en inspiratör till alla dem som vill se en fortsättning på Erik Enbys gärning. Det enda riktiga vårdalternativ vi har i Sverige är Vidarkliniken som är under ett svårt hot från antihumanisterna som nu också tagit över Vetenskapsakademin.

Det känns därför angeläget att bilda en ny kraft för att föra fram rätten till hälsofrihet. Tyvärr tycks det även bland dem som skulle kunna samverka till denna kraft förekomma tveksamheter. Jag citerar Ulla Premmert som tog initiativ till filmen om Enby:

”Nu läser jag artikel om Trumps attack på Big Pharma, vilket jag naturligtvis välkomnar, men jag kan absolut inte stå bakom hans nationalistiska, sexistiska och dåraktiga åsikter. Tyvärr har jag märkt att det inom alternativa kretsar ibland förekommer högerextrema åsikter och okritisk hyllning av Trump. Om inga problematiseringar görs om vad Trump står för kan det bli ännu svårare för etablissemanget i Sverige att tänka om och lyssna på alternativrörelsen. Jag markerar härmed mitt avståndstagande …”

Jag håller helt med Ulla så vi måste vara noggranna med vilka vi samarbetar med. Tänk om det kunde bildas en gemensam rörelse med ”patienterna som byggde ett Enbysjukhus” i Sverige. Jag menar att detta också är ursprunget till skolmedicinen som förvanskats i dagens sjukvård. Den borde i stället kallas västerländsk industrimedicin som kanske har några 100 år på nacken emedan österländsk såsom ayurveda har en empiri på flera tusen år. Här kan vi tala om beprövad erfarenhet.

Lars och jag riktar ett varmt tack för vistelsen hos Unni och är mycket imponerade över resultatet, ett sjukhus med kvalificerad vårdpersonal, 6 läkare och ett 30-tal terapeuter som tar upp till 130 patienter per dag med ett mycket fint hotell med över 30 rum och ett annex på ”örnkullen”. Man erbjuder även tandläkare, pedikyr, yoga mm.

Särskilt glada är vi för att ha sett hur Anne-Marie nu tillfrisknat och förmår trava på i god takt även i uppförsbackarna.
Tack Till Mayne Sundewall-Hopkins och David Hopkins som hjälpt till med översättningar och subtitles.
Tack också till fotograf Hans Welin som medverkat i filminspelningar i Sverige.

Börje Peratt
Filmare, journalist
peratt.se

Vill du stödja vårt arbete gör det då gärna i
Humanism och Kunskap
Donation till projekt: Sista Striden Enbyfilm2
Plusgiro: 320793-3 via kassör i Föreningen Kulturnätet.
NORDEA Swish 1234524831

Anne-Marie

Anne Marie dansar på sin 80-årsdag (2016). Dr Unni skymtar till höger.

Efter en brutal operation kunde den svenska sjukvården inte hjälpa henne att återhämta sig. Hon började söka alternativa sätt och fick av en indisk vän förslaget att prova ayurvedabehandling i Indien. Hon var skeptisk men illa däran och tog det som ett sista halmstrå.

Hon träffade först en äldre ayurvedaläkare och blev bättre men långt ifrån bra. Slutligen klargjorde denna läkare att han inte kunde hjälpa henne längre och föreslog att hon skulle kontakta en yngre läkare som kanske hade en bredare och mer uppdaterad utbildning.

Så träffade hon Dr Unni och erfarenheten från hans behandling gjorde henne övertygad om att han kunde hjälpa många fler människor i desperat behov av hjälp efter svåra sjukdomar. Med sin bakgrund tog hon sig an denna vision.

Hon kom inledningsvis att använde sin organisationsförmåga för att förbättra klinikens administration.

Därefter ville hon, som kanske från en undermedveten dagordning, förbättra statusen och situationen för kvinnliga medarbetare. Så, utan att tala om det ledde hennes organisationsförbättring till ökad jämlikhet och respekt bland kvinnor och män.

Att hjälpa kvinnan till lika rättigheter förändrade atmosfären runt hela byn till det bättre.

Slutligen, som en entreprenör med visioner, ville hon hjälp Dr Unni i hans önskan om utöka kliniken och det utvecklades till en idé om ett sjukhus. Detta förverkligades och expansionen ledde till cirka 35 nya behandlingsrum och ett hotell med nästan 40 rum.

Mamma

Hon har idag den största respekten och kallas nästan vördnadsfullt ”Mama”. Hon har blivit en modersfigur, inte bara för de som arbetar på sjukhuset utan också för många andra i regionen Kerala, särskilt barn och deras föräldrar.

Nyligen har en indisk minister kontaktat Dr Unni och frågat om den omtalade politiken för jämställdhet och kvinnors rättigheter. Dr Unni har skickat brevet till Anne-Marie eftersom hon är källan till förändringen.

När hon blev sjuk gjorde hon det bästa av det.

Börje Peratt

Plan

Planen är att åka till Kerala i november/december 2017 för att intervjua och filma Anne-Marie och olika inblandade för att få en bild av hur detta mission impossible kunde genomföras. Det blir också en bild av förhållandet mellan ayurveda och skolmedicin. I Indien får alla läkare samma grundutbildning och sedan går de vidare i olika specialist utbildningar där ayurveda är en riktning.

Trots denna grundläggande acceptans så föreligger ändå en skepticism som byggts upp av västvärlden där det tidigare i Indien var en ordning som kompletterade varandra. Här kan man fundera över vad som är kulturkonflikt och vad som är särintressen.

”Hon [Christina Doctare] tror på läkande kraft från öst.

Möjligen kan det bli intressant att få ett perspektiv från svenskt håll där till exempel tidigare medicinalrådet Christina Doctare anser sig ha fått hjälp av ayurveda. Detta påstående har kritiserats av motståndare till alternativ medicin i Sverige. Trots denna polarisering kan det vara angeläget att nämna probelemet skeptiker.

Som en parallell linje går Anne-Maries arbete för att göra samhället mer jämställt och kvinnors arbete likvärdigt med mäns.

Ritva & Börje Peratt
peratt.se
2017